Direktlänk till inlägg 27 april 2008
Min psykolog tycker att jag måste öva mig i att våga ringa mina vänner när jag är helt uppriven och ledsen...vilket jag är skitdålig på...För att mina flesta vänner lämnat mig just när jag mått för dåligt, för att de inte orkat med mig då...
Klart jag inte vill ringa och vara ivägen då!
Men igår gjorde jag tvärtemot min natur och messade när jag var som mest ledsen och då ringde hon upp som jag träffade på psyk. Vi är fruktansvärt lika till sättet, hon och jag.
Jag berättade om min vän som dog och att jag är så rädd att vara till last när jag mår dåligt pga att så många vänner svikit mig.
Honn höll med och sa att så har det varit för henne med. Sedan efter en stund fann jag mig högt skrattandes om ditt och datt och vi diskuterad olika favvo-tv-serier 'Cityakuten' som vår stora favvo!:D. Jag frågade har du lätt för att gråta? Hon svarade, nä. Fast när jag ser sorgliga saker på tv, tillexempel när Mark Green i cityaktuen dör, så gråter jag alltid lika mycket sa hon (den går ju jämt i repris ju). Då skrattade jag rätt ut och sa: Jag med och han är ju den som är snyggast i serien! Varför måste han få en hjärntumör och dö? (förmodligen för att han inte ville spela mera
i just den serien! puckoNanna) *haha*.
Sådant där underbart, ytligt, kvinnopladder, som bara vi kvinns gilla *myser*. Jag har verkligen saknat det i jag vet inte hur många månader och dar!?
Jag berättade att jag är kristen troende , men att jag tappar bort min tro när jag mår som sämst ibland, och att jag inte mår bra av det. Att jag inte vill pracka på andra min tro på något sätt, men
att jag oftast finner tröst och mår väl av det. Då sa hon: -Jag tror på något med, men jag vet inte vad? Jag sa: -Jag var sökare i hur många år som helst, tills jag en dag sa, Aha det handlade om att jag inte vågade släppa in gud i mitt hjärta och från den dagen är han alltid mer eller mindre där!
Så då är det ju kanon att kunna gå till kyrkans dagaktiviteter
ihop, finnemang!
//Vi kan kalla mig Nanna
* Värmen från kaminen sprider sig i ända in i själen Kylan får inte rum här här finns bara elden Flammorna som smeker veden liknar små tomtar som hoppar runt Koldoften letar sig in i rummet känns så betryggande mysigt Jag är själv inte så fö...
Varit hos ny psykläkare idag, som också kommer sluta så jag kommer få ytterligare en ny läkare senare under hösten...vojne vojne.fjärde nya på två år blir det då... Hon höjde min ena medicin för den står inte rätt i dos ännu och så pratade vi en he...
Sedan den sista medicinen påbörjats så mår jag väldigt mycket bättre mentalt men tyvärr så trubbas jag av en del för att uppnå att må bättre. Jag har ingen inspiration att skriva dikter alls, och det saknar jag. Men nu verkar jag få tillbaka drivet a...
Sitter på jobbet och väntar på att stickcafé här ska börja. Jo, ni läste rätt, jag ska börja pröva på handarbete. Det enda handarbete jag vet jag klarar av är att virka, till och med dukar förr om åren. Men vi får väl se om jag minns något alls. Seda...
Har inte skrivit blogg här inne på evigheter. Har inte så stort behov av datorn, nu när behandlingar och jobbet startat. Jag har helt enkelt fullt upp IRL som jag inte haft på flera år och jag stormtrivs. Visst höstdeppet gör sig litet påmind men ja...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 |
|||||||
|