Idag hann jag inte känna efter hur ont jag har, för jag väcktes absupt av telefonen:) Nice!!

Det var hon på kommunen som jag ringde till i förra veckan angående hjälp hemma med diverse saker och att

jag eventuellt ska börja på en dagverksamhet för psykiskt funktionshindrade(då fick jag bara prata med en telefonsvarare).

Hon verkade trevlig och förstod på det jag sa att jag har en jobbig sists som bor i en liten etta en trappa upp utan balkong och har svårt att ta mig ut ibland på grund av psyket och ibland på grund av att jag knappt kan gå (andra dagar klarar jag att gå flera kilometer uten problem...)...

Hon sa att policyn är att göra en utredning med en massa frågor

för att förstå mina behov bättre och sedan grundat på det om jag är berättigad till hjälp (Vilket det lät på henne att jag är)

När jag berättade för henne att jag fått social fobi av att inte orka bli konfronterad av människor hela tiden och då drar ur jacken till telfonerna bland annat. Dels för att till exempel det inte syns på mig hur ont jag har och att jag inte ens kan sköta en disk på grund av värken i överarmarna, så lät hon förstående. Dels för att mitt självhat är så stort att jag inte orkar med missförstånd alls då...

Hon tyckte det lät som om jag borde få hjälp via hemtjänsten

med städ och så, men då förklarade jag för henne att det är helt låst där...de bara hänvisar mig direkt till socialpsykiatrin på kommunen.

-Men man kan ju ha både ock sa hon.

-Jag vet sa jag men uppenbarligen inte de...(pekar mittenfingret åt folk som tror att psykiskt funktionshindrade inte kan få fysiska sjukdomar och vice verca!!!!)

Så nu drars då ytterligare en utredning igång som jag egentligen

inte orkar med, hoppas, hoppas denna leder åtminstone till någon gott.

Efter det fick jag ett mess av min son med texten 'kukälskare'

Vilket jag inte alls förstod och skickade ett mess tillbaka med texten 'va? kram Mamma'

Då ringde han upp mig och sa: -Jo för du är ju tjej mamma, och ni älskar ju sånt!

Jasså, på så vis, sa jag! (*He he* busunge där brås på sin mor det märks!^^)

Sedan ringde min väninna jag träffadepå psyk som är SÅ GO!!!:)

Vi ska eventuellt ha tjejkväll här på fredag med singstar (Hon sjunger jättefint!) och pizza:). Hon har också psykiskt och fysiks funktionshinder som jag.

Hon har ra=reumatisk artrit och hon får små doser cellgifter i teblettform och slipper värken helt tack vare det.

OM jag får SS=sjögrens syndrom konstaterat så kan jag kanske pröva det också?

Hon har inte ens några biverkningar av det, får några tabletter varrannan fredag, tror jag det är, eller om det är varje fredag.Coolt!

Så för att vara en måndag så är det här en förhållandevis god sådan hitiils. Fast igår trodde jag det skulle braka åt helvete helt, för då fick jag värsta psykossymptomen och då brukar det sluta med att jag gör mig illa. Som tur var vaknade min man och undrade varför jag fortfarande satt uppe och glodde rakt framför mig. Jag sa som det var att jag inte vågade gå på toaletten i rädsla för att göra mig illa. Men då är jag vaken tills du är klar där inne sa han.

Jag somnade som en gris och idag är jag på bättre humör, fast psykossymptomen är där...för jag är avskärmad och så, lite ändå...

Vi har riktigt vårvärme idag med sol och varmt så jag drog til och med upp persiennerna litet och öppnade fönstren på glänt. Här, där vi bor, så hör man barnen när de skriker och skrattar och sparakr boll på fotbollsplanen framför skolan på rasterna, från skolan bara hundra meter bort:).

//vi kan kalla mig Nanna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

*    Värmen från kaminen sprider sig i ända in i själen  Kylan får inte rum här här finns bara elden   Flammorna som smeker veden liknar små tomtar som hoppar runt  Koldoften letar sig in i rummet känns så betryggande mysigt   Jag är själv inte så fö...

Varit hos ny psykläkare idag, som också kommer sluta så jag kommer få ytterligare en ny läkare senare under hösten...vojne vojne.fjärde nya på två år blir det då...   Hon höjde min ena medicin för den står inte rätt i dos ännu och så pratade vi en he...

Sedan den sista medicinen påbörjats så mår jag väldigt mycket bättre mentalt men tyvärr så trubbas jag av en del för att uppnå att må bättre. Jag har ingen inspiration att skriva dikter alls, och det saknar jag. Men nu verkar jag få tillbaka drivet a...

Sitter på jobbet och väntar på att stickcafé här ska börja. Jo, ni läste rätt, jag ska börja pröva på handarbete. Det enda handarbete jag vet jag klarar av är att virka, till och med dukar förr om åren. Men vi får väl se om jag minns något alls. Seda...

Har inte skrivit blogg här inne på evigheter. Har inte så stort behov av datorn, nu när behandlingar och jobbet startat. Jag har helt enkelt fullt upp IRL som jag inte haft på flera år och jag stormtrivs. Visst höstdeppet gör sig litet påmind men ja...