med mens, urinväginfketion (VILKEN SMÄRTA AJ JU!)

så jag är låg idag med,,,hm....kanske därför ja gvarit låg sista dagarna, brukar bli  halvt själmordsbenärgen när jag har mens ju!

//Nannna

låg feber

jätteont när jag kissar och som en bonus kom mensen också.

Mensen har varit bort i ett halvår pga mitt hormonfel,

men när jag tapppar vikt som nu, så kommmer den tilllbaka. Innebär att jag nog bara har tiotalet kilo kvar till under hundra. LIte glädje i all smet och smärta.urk

Fast vi har inte skydd,, får bli avbrutet samlag och det vet

man ju hu säkert det är. NOT!

Funderar starkt på at sterilisera mig, för jag har ju både

psykiskt och fysiskt funktionshiner , och jag har min son.

Min man tycker det är sorgligt vi inte får gemensamma barn.

Han har inget barn förutom min son han blir som farsa där åt honom ju.

Men min man håller med om att jag nog bord göra

det 'schnippa' mig så jag slipper en tidig abort i stäillet,

gud så gruvligt! Klarar inte den tanken ens...*snyft*

värsta mardrömmen ju för mig som kristen, för vilken kvinna

eller man med för den delen som inte är kristen antar jag?!l

//Nannna

Du min syster flydde lynchmobben

som mördade din pojkvän

och hamnade i Sverige

för att inte själv bli skjuten

Här möttes du av en ny pojkvän

som lovade dig guld och gröna

skogar. Men visade sig vara en

våltäcktsman och kvinnomisshandlare.

Han förnedrade dig ännu mera.

Sedan flydde du för ditt liv, från honom

via migrationsverket, till hemlig ort.

Det var då du ringde mig och berättade

hur hemsk han varit, det visste inte ens ´

jag som var din vän, när jag lärde känna dig.

Du flyttade tilll mig, skrev dig hos mig och

min man, men sedan så mådde du så dåligt

psykiskt igen, gör du fortfarande

Dels på grund av alla övergrepp du upplevt

av män i olika skepnader både här och där

och denl av sveket från vår Svenska stat

som nu tänker utvisa dig, till en säker död.

Varför? De var ju de som hjälpte dig fly

inom landet ju!

Lynchmobben i ditt förra land knäpper dig

på studs så fort fu kommmer hem igen...

det vet alla, migrationsdomstolen med.

Jag undrar vad din förra pojkvän gjorde?

Mutade han ekonomiskt till migrationsdomstolen?

Eller ljög han ihop någon historia som inte är

sann om dig?

För du hade tillfälligt uppehållstillstånd när ni två

bodde ihop, men han hotade alltid med att han skulle

se till personligen att du inte skulle få stannna här i

landet Sverige om du lämnade honom.

Och nu hänger domen över dig och du har aldrig

varit så skör och självmordsbenägen som nu.

Jag älskar dig!

Men köttkvarnen Svenska staten som lynchmobb

håller på att mala och sälja dig som billig köttfärs

De kanske äter upp dig själva, eller aå säljer de dig

billigt som om-märkt kött i något butik, men säkert

inte på  Ica, de är för smarta för det .

//VH Nanna

på stan!MYYYYSIGT

inte sett hennne sedan bröllopet 26 maj förra året.

 Vi har haft en masssa psroblem oss emellan med sedan bröllopet och en tid framåt, men nu är de löst för stunden i allfalll:)

grät när vi skulle skiljas åt, typiskt mig!

//Nanna

känner igen känslan allt gör väl urk.

Samtidigt vet jag att just att ställa in medicinerna för någon

 som jag med biolär är det absolut svåraset tyvärr.Jag ät ju

 inte ens utskriven  ännu, utan har fått långa psermisioner

pga ovastående.

//Nanna

sömn, hur välbehövligt somhelst jue. Skönt, mår litet bättre nu.

/Nanna

ringde och pratade med dem.

De tror som jag att jag fick panikångesten av att det var så otäckt attt tappa all kontroll och attt jag samtisigt var långt hemifrån.

Pratade nog en 15 min med en bra manlig skötare.

*skönt*

Hoppas hoppas inte jag dipppar , orkar inte dippa redan igen......men måste ju orka i så fall.

//Nanna

av alla biverkningarna.

Var hos väninnan men hade glömt ta med biverkningsmeidicnen.

Resulterade i att jag itne kunde vara stilla och fick panik

för att jag itne hade kontroll på klroppen eller talet,

sluddradde som en full igen....*snyft*

Men tåraran kom först när jag kom hem, för

allt gick ändå bra för min man mötte mig halvägs hem

så det blev litet tlättare. Ca 45 min åkning mellan min

väninna och mig trots vi bor i sammma kommun.

Skkit viken jobbig dag, tror jag evetuellt är på väg att dippa

*livräddd*

vill inte ner i det där helbveteshålet redan igen ju!!!!!!!!!!!!

//Nanna