Jo för jag känner mig som en i mängden som jobbar

på det nya dagcentrat jag börjat!:)

Visserligen mår vi alla i perioder dålig mentalt, och alla har vi

ett bagage som är där. Men just det gör att stämningen är på

topp och ingen går bakom ryggen och snackar skit eller så.

Det är fler än jag som ser det jobbet som en stor livboj till orka med livet.

Jag mår misserabelt av att gå hemma och uggla, och sociala fobin blir bara hemsk då.

Idag bestämde min kontaktperson där att det är oki för mig att öka antala jobbtimmar- Eftersom jag inte kan utöka nästa månda för då ska ska jag till reumatologen. Så jobbade jag längre idag (jag jobbar måndagar och fredagar så här i början bara.)

Det är en vinst för mig att det var ok för henne. Hädanefter kommer jag gå eftermiddag med till fikat vid  kl 2. :)

Det är en vinst för mig att komma bort och träffa människor!

Ingen mår väl att gå hemma för länge tror jag.

//VH men vi kan kalla mig Nanna 

fadd

mellangrå

beige

trist

färglös

småbitter

tråkig

menlöst

utråkad

innehållslöst

längtande

efter bättre tider

Drar mig tillbaka i idet

och gråter mig till sömns

tårarna är iallafall salta,

de känns inte meningslösa

De har ett syfte att läka mitt

edsna inre, som upplevs tomt just nu.

//VH men vi kan kalla mig Nanna

Jag känner mig meningslös idag

varvar sömnen med gråten

orkar inte med de där dagarna imellan dagligverksamhet

med all trist ensamhet...

Sover tack och lov massor och sömnen läker ju

Tror mina mediciner inte är helt jämna ännu.

Tar tid att ställa in rätt, en del tar det flera år...

På måndag ska jag träffa min nya reumatolog och gå igenom

miljoner frågor och ta blodprover antar jag. Men det kommer

 göras på bästa sjukhuset i hela SVerige så jag känner mig mera

trygg nu iallfall när det gäller det reumatiska.

Nä nu e jag helt slut bara av att skriva detta tillbaka till sängen igen

(Jag har överätit massor och får ångest av att jag år upp fort i vikt igen)

//VH men vi kan kalla mig Nanna